Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKTanvänds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hurIKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper iämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut.

Examensarbetet behandlar hur två lärare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de får eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jämförs hur lärarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssätt..

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students? point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined. Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics.

Syftet med detta arbete är att få inblick i vad verksamma pedagoger har för inställningar och erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur i matematikundervisningen. För att få svar på detta utfördes enkätundersökningar och intervjuer med verksamma pedagoger som arbetade med elever från förskoleklass till skolår sex. Resultatet visar att pedagogerna som svarat på enkäten ofta använder skönlitteratur i undervisningen, men inte lika ofta i matematikundervisningen. De flesta är dock positiva till det och tror att skönlitteratur kan gynna matematikundervisningen, de har även olika förslag på hur. Intervjuerna gjordes för att få en djupare insikt i hur arbetet med skönlitteratur i matematikundervisningen kan se ut.

Intresset är lågt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar färska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lärare som arbetar med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats är en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn på vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har på elevers lärande och motivation. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares beprövade erfarenheter av att använda spel i matematikundervisningen, för att på så sätt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lärarna anser spelen har på elevers lärande och motivation. För att nå syftet ställs följande frågor; Vilka typer av spel använder lärarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens använder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lärarna för syfte med att använda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lärarna att spelen har på elevers lärande i, och attityder till, matematik? Utifrån frågorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslärarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmålslärarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkätundersökning med elever och förberedelseklasslärare samt intervjuer med modersmålslärare som metod. Resultaten pekar på att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska språket, samt att modersmålslärarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dålig bas i det svenska språket.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya läroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som går i årskurs åtta samt deras undervisande lärare i matematik. 71 elever svarade på en enkät, tre lärare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vårt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren från de olika metoderna för att få en djupare förståelse och ökad validitet. Resultatet visar att lärarna strävar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnå de mål och förmågor som finns i den nya läroplanen, Lgr11.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ?Lusten att lära? från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande:- Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?- Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval.Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära.

Detta arbete avhandlar ämnet om man ser till individen i matematikundervisningen. Vår erfarenhet säger oss att matematikundervisningen tenderar att vara enformig och att elever oftast arbetar i matematikboken. Som utgångspunkt studerar vi lärandeteorier. Därefter sammanställer vi resultaten från de elevenkäter och lärarintervjuer vi gjort. Undersökningen är gjord i årskurs ett, två, fyra och fem.

The gap between practise and theory is often described in negative words in teachers? professional lives. Learning study is a model for teachers´ professional development where a theoretical framework is used to enhance practice. The theoretical framework used by teachers in learning study is variation theory. In this study the research object is variation theory and the aim is to present how variation theory becomes a guiding principle to understand teaching and learning processes.